Connie Hyllander

       stolt som träden & fri som fågeln
       levde hon sitt liv

 

 
 

 

  Tonåren 1948 - 1956  
 
 
     
     
 
  Detta var realskolans och gymnasiets tid,
simningens och konfirmationens tid,
somrarnas tid i Strömstad
samt påbörjade studier i piano- och orgelspel.

... och mycket, mycket mera!

Nu öppnade sig dörren mot framtiden på allvar.

 

 
 
   
   
REALSKOLAN  
   
Högre allmänna läroverket i Kristianstad blev hennes studiecentrum under de kommande åtta åren. Långt där framme hägrade naturligtvis studentexamen.
   
Första terminen i realskolan avklarad. Betygen kan väl inte ha glatt henne speciellt. I alla fall om man jämför med vårterminens betyg från skolan i Degeberga. Ett högre stadium, nya lärare och kompisar och inte minst hennes pappas tragiska bortgång i augusti gav naturligtvis avtryck i studieresultatet.
   
Dessutom tillkom, efter vad jag förstått, upprepade konflikter med mor och mormor. Det finns en handskriven anteckning av mormor från 1949 där hon beklagar sig över den bångstyriga flickan.
   
   
"Varför har Connie ingen karaktär? Det är något virrigt över tösen, kommer någon och talar om simning, då ja, skall hon bli simlärarinna. Är det någon som skall bli sekreterare - det skall jag också" (o.s.v. i samma stil.)
------  
Slutklämmen låter: "Gode Gud varför skall (hon) vara så virrig, hjälp henne till förstånd"
   
Hela "litanian" finns att läsa HÄR  
   
Man kan ju ana att detta bara var ett uttryck för Connies behov av att utforska världen men kanske också ett flyktbehov från en alltför pressad familjesituation med en mycket dominerande mormor och en mor som slet för att försörja familjen. Det var tre starka personligheter och viljor som skulle samsas i den lilla lägenheten på två rum och kök.
   
   
   
På bilden här under, från första läsåret i realskolan, visar ju Connie inte sin gladaste min precis. Hon har själv berättat att hon inte mådde så bra vid den här tiden.
   

Realskolan klass 1:5 a

   
Klasslista 1:5 a
   
   
SIMMAREN  
   
1950 hade simintresset tagit fart och resulterade i promovering till bronsmagistern. Proven avlade hon i Ystad där hon bodde hos vänner till familjen. Detta följdes 1953 av guldmagistern och 1955 av utbildning till siminstruktör.
Läs mer om detta
HÄR
   
   
KONFIRMATION  
   
Juli 1951 konfirmerades Connie i Vittskövle kyrka.

Konfirmationspräst var Elvir Liedman.

 

Vid Vittskövle kyrka
   
 
Konfirmanden 1951 med mormor och mor
   
 
Hälsning från vänner
   
 
Medföljande tänkespråk
   
   
STRÖMSTAD  
   
Det som kom att betyda mycket för Connie under dessa år var vistelserna i hennes pappas brors familj. Enligt vad en av kusinerna berättat var det Connies mor som tog initiativ till att denna kontakt kom till stånd. Utöver det Connie berättat muntligt för mig finns hennes egna ord om detta dokumenterat i ett antal bevarade brev skrivna till hennes mor i Degeberga samt i en skoluppsats från HT-52.

I ett brev från faster i Nässjö, december -51 står bl.a. följande:

"Kära lilla Conny!
Hjärtligt tack för kort o brev vi fått i höst. /---/ Skulle Du ha lust att komma hit under jullovet eller vinterlovet är Du hjärtligt välkommen lilla Conny. Får nu önska Dig, Din Mamma o Mormor en riktig God Jul o ett Gott Nytt År.
Hj. hälsn. fr. Farbror Oscar Tant Torborg Bosse o Tore."

 

(anm. Att Connies namn är felstavat är inte så ovanligt. Epitetet "lilla" återkommer också ofta i brevväxling från den här tonårstiden. Man kan ju undra hur Connie tog det.)

 

Från 7/1 -52 finns följande frejdiga rader från Connie:

"Kära Mor!
Jag har så kul så kul. Här har hänt så mycket sedan jag kom hit. Ett taximord på en väg vi gick i somras. I går var vi på allsvensk bandymatch här. Nässjö IF mot Åtvidaberg. NIF vann med 6-1. När matchen var slut brakade läktaren sönder. Där var 200 personer som var i livsfara däribland vi. 16 blev skadade och farbror fick ett skrubbsår på benet. När ambulansen skulle dit slirade den och körde in i en ruta till en affär. Många äventyr!
Connie"

 

Detta besök i Nässjö följdes upp av ett antal sommarvistelser i sommarstugan i Strömstad.

 

Den 13/5 -52 får Connie följande inbjudan:

"Kära lilla Conny!
Tackande Dig för Ditt rara brev för länge sedan gläder jag mig åt Dina goda resultat både i skolan och tydligen även vid pianot.
Skriver några rader i all hast för att påminna om att vi den 7/6 bila upp till sommarstugan i Strömstad, dit Du skall vara med oss.
Kan Du resa hit upp till Nässjö så Du om möjligt är här på f.m. den 7/6 så åker vi vidare i bilen dit upp. /---/
Din tillg.
Farbror Oscar

 

Och den 23/5 följande:

"Kära Connie!
Tack för Ditt brev, varav vi se att Du tyvärr inte kan resa med oss härifrån den 7 juni. Du har alltså att genomlida en hel dag på tåg och har jag som hastigast noterat tågtider utvisande ankomst till Strömstad kl. 20.03 på kvällen.
/---/
Skall bli så roligt för oss alla att få Dig upp och jag tror det även blir trevligt för Dig.
/.../
Hälsa nu så gott till de Dina
Din tillgivne
Farbror Oscar"

   
Här följer Connies första brev från Strömstad:

Strömstad den 13/6 -52
"Kära Mor!
Jag är framkommen. Hade sällskap med Dahlberg i Halmstad. Hon var alla tiders. Hon skulle till England. Resan var väldigt trevlig. Här är så underbart som det var i sagolandet. Det ligger inne i en fjord som går en mil in i landet fast vi bor nästan ute vid öppna havet. Vattnet här ligger nästan stilla och höga berg reser sig vid båda sidor. En del öar är här också. Vi skall ut på sjön i dag. Här är en bra bit till stan och till affären. Ännu har inte alla flyttat in i sina stugor. Faster och jag ligger i samma rum tills farbror kommer. Skicka cykeln för vi skall ta taxi till stan på lördag. Hoppas ni har trevligt. Hälsa mormor och de andra.
Connie
PS! Hälsningar från Faster att hon skall ta väl vara på mig."

Detta brev finns i faksimil via denna länk.
Där finns även ytterligare ett urval bevarade brev från somrarna i Strömstad t.o.m 1954.


Inledningen till den ovan nämnda skoluppsatsen där Connie berättar om sin första sommar i Strömstad lyder så här:

"Ungefär ett par månder före vårterminens slut fick jag ett brev från en farbror till mig. Jag skall aldrig glömma hur glad jag blev, när jag fick se att jag var inbjuden till deras sommarställe i Strömstad för hela sommaren. Fylld av längtan och förväntningar såg jag fram emot min första sommar på västkusten."

Finns i sin helhet i faksimil att läsa HÄR

   
 
Seglats i Bohusländsk skärgård
   
   
GYMNASIET  
   
1952 var också året då gymnasiet väntade vid höstterminens start. Connie hade fyllt 16 år i augusti och kände sig säkert stärkt efter två månader i den Bohusländska skärgården. Fyra långa studieår låg framför henne och pluggandet tog naturligtvis mycket tid. Detta hindrade inte att hon även under gymnasietiden ägnade mycket tid åt sitt pianospel, så småningom även orgel och sång, och det visade sig först också i ett litet a i ämnet musik för att i andra ring klättra upp till ett stort A. Betygen i övriga ämnen var väl så där lagom goda.
   
   
   
   
Gymnasieklassen i Kristianstad
   
   
MUSIKEN  
   
I oktober 1952 skrev Connie en skoluppsats över ämnet "Mina hobbies" där hon berättar om sitt musikintresse och om simningen. Musikintresset kom att prägla hela hennes yrkesverksamma liv som pedagog och musiker. I uppsatsen skriver hon bl.a. följande:

"Jag för min del har musiken som främsta hobby och i andra rummet kommer simningen. /---/ Redan vid fyra fem års ålder lärde mor mig att älska musik. Jag minns än hur glad jag blev, när mor satte sig vid pianot och spelade för mig /---/ När jag sedan ett par år senare började ta pianolektioner växte intresset för musik allt mer. Ett par år har jag spelat kyrkorgel, vilket jag tycker är både roligt och intressant /---/ Någon gång händer det också att kantorn hemma ber mig att spela under hela gudstjänsten, men då är jag allt litet nervös."

Hela uppsatsen finns HÄR

   
   
Connies första pianolärare har jag ännu inte funnit några uppgifter om men klart är att hon började få lektioner tidigt, kanske redan i samband med skolstarten 1943.

Hennes första lärare i orgelspel var Berndt Fredriksson, kantor i församlingen. Han gick ur tiden 2008 och då skrev Connie några minnesord varur följande är hämtat.

"Eftersom jag själv redan som barn öppnade mig för musikens rikedomar, inte minst dess helande kraft, drogs jag till Berndt och Vittskövle. På den tiden hade jag inte tillgång till bil utan det var apostlahästarna som gällde och jag var nöjd med det. Vilken frihetskänsla jag kände att vara ensam ute i skogen på väg till Berndt och hans orgel för att närmare lära känna detta underbara instrument. Tänk att få spela med både händer och fötter."

Hela minnestexten finns att läsa HÄR

   
Pianisten
   
   
EN BIKT  
   
Den 6 mars 1953, i 1. ring på gymnasiet, sätter sig Connie i skrivsalen och författar en uppsats som gjort mig fundersam. Hon beskriver där problem som hon funderat över i sin ensamhet. Det är oklart om det var ett förelagt ämne eller om hon fick välja fritt. Likaså är jag osäker på om det bara är ett utflöde av hennes fantasi eller är en sann beskrivning av hennes sinnestillstånd. Eller en kombination. I vilket fall avspeglar hennes ord helt säkert mycket av självupplevd vånda inför hennes egna och omgivningens krav och inför vuxenblivandet.

Början låter så här:

"När min tid inte är uppfylld av läxläsning, ätande och sömn, gör jag inte, vad jag borde göra för att förbättra mina uppsatser, nämligen att läsa mera litteratur, utan jag försjunker i drömmerier och brottas med mina större eller mindre problem, som förvisso alltid skall sätta prägel på mitt liv och mina handlingar.

Mitt stora problem, som dessvärre tycks vara ofrånkomligt är mitt egendomliga sinne. Jag skäms för att tala om det och för att visa det. Därför är jag inställd på att inte visa den jag verkligen är, vilket sorgligt nog är svårt i livets olika situationer.

Vad har jag gjort för att få detta hemska straff, frågar jag mig ofta. /---/"

   
Man kan ju även fundera över varför betygsättarens kommentar omsorgsfullt har raderats och i så fall av vem.

Uppsatsen som helhet finns att läsa HÄR i faksimil

   
   
EN TECKNING  
   
 
Vid något tillfälle 1955 satt Connie modell för denna bild.
Den belgiske (?) konstnären P Moget hade då troligtvis
en utställning i Kristianstad.
   
   
EN KRÄFTSKIVA  
   
Av Bo Swensson, eminent skildrare av livet i Degeberga, har jag fått en berättelse om en tillställning där Connie som värdinna lär ut konsten att inmundiga kräftor enligt alla konstens regler. Hennes namn är inte nämnt i texten men det är henne han syftar på. Texten innehåller bl.a. följande:
 
"/.../ Mitt på bordet tornade en jättelik kräftpyramid upp sig, och mellan kräftorna fanns här och där instuckna dillkronor som festlig dekoration, Ingen visste hur man bar sig åt, med undantag av värdinnan förstås, som världsvant axlade ansvaret som ledande instruktör. Under lugg följde vi hennes minsta förehavande. Hon blev så att säga vårt moraliska stöd och rättesnöre.
Hon bände och bröt, skalade och sörplade som den värste turk. /.../"
 
Hela berättelsen finns att läsa HÄR
   
   
STUDENTEN  
   
22 maj 1956
   
Så äntligen, efter åtta långa år på Kristianstads Högre allmänna läroverk, var målet nått och lyckan över detta gränslös. Studentbetyget och några andra dokument samt ytterligare några foton finns att ta del av HÄR
   
   
TJUGONDE FÖDELSEDAGEN
   
Den 12 augusti 1956 tar tonårstiden slut.
Connie fyller 20 år och grattuleras av bl.a av kamraterna från Degeberga.
 
   
   
   
NÄSTA SIDA - [Simmagistern]