Connie Hyllander

       stolt som träden & fri som fågeln
       levde hon sitt liv

 

 
 

 

  Lund 1958 - 1960  
 
 
     
     
  ETT MÖTE I MUSIK  
     
 
 
Detta kapitel måste börja här. John Fernström, denne eminente musiker och pedagog blev den egentliga anledningen till att Connie och jag fick mötas på Konservatorielinjen vid Lunds musikskola HT-1958. Vi hade båda, utan att känna till varandras existens, tidigare tagit lektioner i fiol privat för honom. På hans inrådan och uttalade stöd började vi samtidigt som elever vid konservatorielinjen. Målet var att som "privatister" så småningom avlägga musiklärarexamen vid Musikhögskolan i Stockholm.

Här under en kort presentation av John Fernström, hämtad från sonen Christers webbsida

John Fernström
 
"John Fernström föddes 1897 i Ichang i Kina, där han tillbringade sina första tio levnadsår på den missionsstation hans far förestod. 1907 kom han till Sverige och 1913 började han studera fiolspel vid Malmö Musikkonservatorium. Från 1916 till 1939 var han, med diverse avbrott för studier, verksam som violinist i Helsingborgsorkestern, för vilken han också blev en flitig dirigent från 1932.

Fernström studerade violin för Max Schlüter i Köpenhamn och för Issay Barmas i Berlin, och mellan 1923 och 1930 studerade han komposition i Köpenhamn för Peder Gram. 1930 studerade han dirigering vid konservatoriet i Sondershausen i Tyskland.

Mellan 1939 och 1941 ledde han Malmö Radioorkester och från 1948 fram till sin död 1961 var han ledare för Lunds Musikskola och Konservatorielinjer, för Lunds Stadsorkester och under flera år Lunds Kvinnliga Studentkör (sedermera Lunds Akademiska Kör).

1951 grundade han Nordiska Ungdomsorkestern, som än idag är en i det närmaste "obligatorisk" passage för en stor del av skandinaviens professionella orkestermusiker. 1953 blev han ledamot av Svenska Musikaliska Akademien."

     
     
Det kan inte nog betonas hur avgörande denna kontakt var för vår fortsatta utveckling. Vi fick möjlighet att pröva vingarna och etablera nya spännande kontakter som alla pekade i en enda riktning: musikeryrket som livsprojekt. Ingenting verkade längre omöjligt.
     

Connie HT-58

   
     
     
STUDIERNA
     
Bl.a. stod dessa fyra studieämnen på schemat:
a. Piano
b. Fiol
c. Sång
d. Musikteori (harmonilära, musikhistoria, formlära)
     
  Connie hade sen tidigare tagit pianolektioner för den i Malmö bosatta pianisten Hilda Waldeland som blev hennes stora förebild i musikalisk gestaltning. Under de två åren i Lund fortsatte hon sina studier för denna välkända norska pianist.
     
Från P2arkiv är denna text hämtad:

"Hilda Waldeland (1917 – 1961) kom till Sverige under kriget som flykting. Hon kom från en mycket musikalisk familj. Sina första pianostudier fick hon som femåring av sin farmor och hon fortsatte sedan sina pianostudier för bl.a. Gottfried Boon i Stockholm. I Stockholms konserthus spelade hon många gånger, pianokonserter av Mozart, Beethoven, Stenhammar och Schumann, men också förstås Griegs berömda a-mollkonsert, den som kom att bli Griegs internationella genombrottsverk. På skiva förekommer hon sparsamt. I dag en finns hon endast på CD i en inspelning av Griegkonserten gjord i Köpenhamn tillsammans med dirigenten Stig Westerberg."

     
Denna inspelning av Griegkonserten finns kvar i LP-format bland Connies efterlämnade skivsamling. Det var hennes favorittolkning!
     
Lektionerna i fiol och de teoretiska ämnena stod John Fernström för.
     
Connies intresse kom emellertid mer och mer att inriktas på sångstudierna. Hennes sångpedagoger i Lund var, så vitt jag minns, Ragnar Blennow och Göte Strandsjö. Blennow, organist och kantor i Åstorp, är väl mest känd som den legendariske sopranen Birgit Nilssons förste sånglärare.
     
  I Wikipedia finns bl.a. följande att läsa om Göte Strandsjö:

"Göte Strandsjö blev 1948 engagerad som sånglärare(pedagog) vid Musikkonservatoriet på rekommendation av sin gamle sånglärare Knut Vikrot. Strandsjö spelade en stor roll vid uppbyggnaden av konservatoriets verksamhet och kvalitet och satt under många år i konservatoriets och konservatoriestiftelsens styrelse och kom att bli en nestor i lärarkolligiet. När konservatoriet sedan blev Malmö Musikhögskola blev Göte Strandsjö föreståndare för den sångpedagogiska utbildningen och blev utnämnd av Regeringen till professor efter hörande av Kungl. Musikaliska Akademien. Vid Konservatoriet och senare Musikhögskolan var han bl.a. lärare i körsång och dirigering 1952–1958, talteknik/röstvård 1962–1967, sångmetodik, barnkörmetodik,skolsångsmetodik, orffmetodik och solosång 1959–1982. Från 1965 var han föreståndare för sångmetodikutbileningen och 1975 utnämndes han till professor."

     
Connies första bostad i Lund blev ett litet krypin längst in i en lägenhet hos en uthyrestant på Södergatan. Där placerades även ett piano hyrt från en firma i Malmö. Rummet rymde bara pianot och en säng. Jag vet, för jag var där! Värdinnan höll väldigt noga reda på besök osv. så det var skönt när en bekant erbjöd Connie att hyra en liten lägenhet på dåvarande Marknadsplatsen 3b. Den adressen finns ej längre kvar. Där bodde hon kvar under resten av Lundatiden.
     
De första två terminerna hände just inte så mycket förutom att kärleken till musikstudierna växte med ökad kunskap och i synnerhet till sången. Det första skriftliga omdömet som finns bevarat om hennes sångstudier är från juli 1959 av John Fernström. För vilket speciellt ändamål det skrevs framgår inte. Troligtvis handlar det om finansiering av studierna.
     
     
I september beviljades Connie ett lån från Sparbanken i Christianstad. Hennes mor och farbror gick i borgen. Intyget ovan var säkert en bilaga till denna låneansökan.
     
ELEVKONSERTER
     
Vid vårterminens slut 1959 deltog vi båda i några elevaftnar i Lunds Konsthall den 29 och 31 maj och i S:t Peters Klosters kyrka den 30 maj. Detaljerade program för dessa konserter finns att läsa HÄR
     
LIFT TILL STOCKHOLM
     

Birgit Nilsson

  Efter terminsslutet -59 gjorde vi vår första resa tillsammans. Connie önskade hett att få tillfälle att lyssna på Birgit Nilsson på operan under Stockholms festspel. Fattig som man var fanns bara en möjlighet att ta sig dit: med hjälp av tummen. Och det gick hur bra som helst. Vi lyckades ta oss upp på dagen. Och även tillbaka hem efter några dagar. Jag minns inte vilken föreställning vi såg. Men ett vet jag: Det var en oförglömlig upplevelse för Connie och som inspirerade henne för lång tid framöver.
     
Connie skickade den 6 juni följande rader till sin mor:

"Hejsan! Som Ni ser är jag här nu. Birgit Nilsson är världens främsta sopransångerska. Blennow satt på parkett en rad framför oss. Snart kommer jag hem. Hoppas lördag kväll att vara hos Er igen och förtälja mina upplevelser. Må så gott.
Er tillg. Connie

Väl hemma skrev jag några dagar senare ett längre brev till Connie. Här några utdrag.

/---/ "Nu efter vår Stockholmsresa inser jag att jag blivit kär i Dig." /---/ "Jag blev väldigt ledsen när jag inte fick träffa Dig innan Du far till Paris." /---/. Älskade vän, skriv några rader innan Du far så att jag vet att Du finns till. Hej och se väl om Dig.
Ola"

"PS! Det gick fint att lifta från Kristianstad. Mina föräldrar var himla nyfikna över vad jag haft för mig i Stockholm och mamma hade talat med min moster i Bandhagen och på så sätt fått reda på en hel del naturligtvis. Bl.a. med vem jag åkt tillsammans med och mer i den stilen.
D.S."

     
BUSS TILL PARIS
     
Den 15 juni -59 var det dags för Lunds akademiska kör, där Connie var medlem, att resa till Paris tillsammans med sin dirigent och tillika organist i S:t Peters Klosterkyrka i Lund, Olle Nilsson. Resan varade i tio dagar. Parisvistelsen blev händelserik med bl.a. två större konserter och framträdande i TV och radio. Mer om detta finns HÄR. Dessutom en länk till körens webbsida.
     
     
[Medan Connie var i Paris så gjorde jag den 16 juni debut i Nordiska Ungdomsorkestern vid en pult längst bak i violastämman samt exekverade pianostämman i Brahms pianokvartett A-dur, op. 26 vid en konsert den den 24 juni.]
     
     
LIFT TILL STRÖMSTAD
     
I mitten av augusti liftade vi igen. Denna gång till Strömstad där Connie tillbringat tre somrar hos sin farbrors familj under gymnasietiden. Hon såg med stor glädje fram mot detta återseende och för mig blev det ett tillfälle att träffa den familj som betytt så mycket för henne.

Från höstterminen 1959 har jag (för tillfället) inga minnen eller dokument att återge. Studierna förlöpte väl som det var tänkt.

     
     
HÖGSERÖD VT 1960
     
Denna period blev däremot händelsrik på många sätt. Jag upprätthöll under dessa två studieår i Lund ett vikariat som kantor i Högseröds församling. (åkte på min mycket begagnade moped mellan kyrkan och Lund.) Denna tjänst gav oss då möjlighet att pröva vingarna på egen hand och det finns bl.a. dokumenterat i två kyrkokonserter under denna termin. Med oss hade vi studiekamrater från Lund som medmusikanter.

Programmen finns att läsa HÄR

     
     
VALBORG    
     
  Vid en av Connies mest älskade platser, Forsakarsbäcken väster om Degeberga backar, bytte vi ringar och lovade varandra evig kärlek. Vi hade kännt varandra i 20 månader - en tid då vår förälskelse både hade satts på prov men också växt till en fast förvissning om att det var vi två som hörde ihop - två tvillingsjälar.
     
Connie hade under denna tid och tidigare haft ett antal "uppvaktande kavaljerer" och till en av dem skrev hon dessa rader (hämtade från ett brevutkast):

"Kära (namn)!
Du har all rätt att bli ond på mig och ändå ber jag Dig förlåta mig. Du är mitt livs största frestelse, ändå känner jag att min kraft är bruten om jag uppger min linje. Jag har tvivlat på allt tills jag mötte en kamrat som ägde en redbarhet som jag inte kunde ta miste på. Vi förälskade oss i varandra. Han är bara 19 år och jag har inte tagit så allvarligt på saken. Först nu sedan jag sagt honom att jag tvivlade på mina känslor har jag anfrätts av de svåraste samvetskval då jag sett bevis på vilken stor kärlek jag fått ta emot då jag själv var svag och ynklig och hur jag återfått mina krafter."

Här ett utdrag ur ett brev jag skrev från Tyskland i augusti -59 där jag åkte runt med familjen på en liten semestertripp.

"Min allra högst älskade vän!
Vilket fantastiskt land detta ändå är. Den som ändå kunde få stanna här nere.
Älskade Connie, vi måste åka hit ner någon gång och uppleva allt detta tillsammans. Alla bekymmer försvinner ju i denna storslagna natur. Jag kan bara inte uttrycka allt vad jag känner inför allt. Det måste upplevas.
/.../
Tänk om det på något sätt vore möjligt att få fortsätta sina studier här nere. Det vore helt fantastiskt. Jag sade till mamma och pappa att jag kunde stanna här och de köra hem själva men då tyckte de att jag blivit alldeles tokig och det är jag kanske också. Och så kunde du komma hit ner till mig. Det hade väl varit underbart!
/.../
På onsdag skall jag sända dig en extra lång tanke. Och jag hoppas att du kan fira din födelsedag på ett trevligt sätt.
/.../
Käraste, ta väl hand om dig. Jag vill inget hellre än att allting ska gå bra för dig var du än hamnar här i livet ty det är du mer än väl värd.
Auf Wiedersehen
Din Ola"

 

Dagen efter, 1. maj 1960, firade vi tillsammans med våra respektive familjer med en festlig middag på Forsakars restaurang. Hela livet låg framför oss...

Min mamma skrev följande fina ord till Connies mor den 10 maj 1960.

"Kära Emy.
När jag nu tänker på den samvaro, som förunnats oss den 1 maj, så känner jag både en stilla förvåning och en stor glädje, förvåning över att så snart ställas inför fullbordat faktum, glädje över en ny gemenskap och nya vänner. Einar och jag tycker att Connie är en förtjusande flicka och Gertrud sade i söndags: Man tycker mer och mer om henne ju mer man talar med henne. Vi är mycket glada för att Ola så tidigt fäst sig på allvar med allt vad det betyder av skydd och styrka för en ung människa. Och så önskar vi att livet för dem båda skall bli rikare och vackrare genom denna gemenskap. Med varmaste tack för den vackra högtiden i Din familj och hjärtliga hälsningar till Dig och Din moder från oss alla.
Tillgivna Ingegerd H."

     
     
ELEVKONSERT IGEN
     
Ytterligare en elevkonsert medverkade vi i före sommarlovet. Denna gång i S:t Peters klosterkyrka.

Connie som sångsolist i en aria och en duett ur Pergolesis Stabat Mater och jag vid orgeln som ackompanjatör till diverse ensembler.

Programmet som helhet finns HÄR

     
     
ORIVESI AKADEMIEN 1960
     
Den andra veckan i mars hade följande brev trillat ner i Connies brevlåda på Marknadsplatsen 3 i Lund.
     
     
Connie hade uppenbarligen gått på en kurs i solosång i Malmö för operasångerskan Jolanda di Maria Petris under HT-59 och då blivit erbjuden att komma över till Finland nästa sommar för att fortbilda sig vid musikakademien i Orivesi.

I ett brev daterat den 16 mars -60 skriver Maria Petris och erbjuder Connie bl.a. en plats i grundkursen med dagliga lektioner under tiden 3/6 - 3/7. Brevet finns att läsa HÄR

     
  Connie nappar naturligtvis på erbjudandet och den 2. juni tar vi farväl av varandra på Kristianstads järnvägsstation. Jag planerade att fara efter vid midsommartid. Väl framkommen till Stockholm nästa morgon skriver hon bl.a. detta i ett brev till mig.

"Har just klivit ut ur tåget och vankar nu omkring och njuter av solskenet. Stockholm är nog som vackrast en sån här solig morgon. /---/ Jag trodde det skulle bli fasligt svårt att få denna dag att gå men just nu har jag ett otal idéer om hur jag tänker fördriva min dag. Men mera härom i följande brev.

Kram från Connie"

 

     
     
I nästa brev skrivet från båten till Finland avslöjar hon också lite om de planer vi haft under en tid angående kommande studier.

"Efter en trevlig dag i Stockholm är jag nu på väg till Åbo sedan några timmar. Här är ett fasligt liv så det blir nog inget vidare med sömnen.
Jag har varit på Akademien och fått prospekt och en del upplysningar bl.a. vilka lärare man har att välja på. /---/ Jag hörde idag talas om någon som hyrde en omodern trerummare för 140 kr i månaden. Annars lär det vara hopplöst att få tag i någon inne i stan. Dessutom hörde jag att Ackis är ett riktigt råttbo!

Vidare att man före proven absolut bör kontakta lärare. Du ordnar väl det med Bengtsson (organist i S:t Petri, Malmö, min dåvarande pianolärare). Han bör nog skriva till Brandel och Linder. Dessutom tycker jag att Du skall prova i pianoklassen men jag tror att Du har stora chanser att komma in i orgelklassen i år. /---/ Jag tycker det verkar mycket hoppfullt för Dig. Du måste nog fara upp till Stockholm i augusti.
/---/ Je t´embrasse. Din Connie

Det första brevet från Finland, där hon beskriver sina första intryck av den miljö hon skall vistas i under fyra veckor, återger jag HÄR i original.

"Här är mycket trevligare än jag någonsin vågat hoppas." skriver Connie i sitt nästa BREV FRÅN DEN 7 JUNI.

 

Den 12 juni berättar hon bl.a. följande:

"I går ordnade damerna underhållning för de manliga deltagarna och har Du hört på maken? Jag spelade klarinett i en damorkester! Dua dua do, dua dua do,lästä klarinetin ähnen tunnetko, Dua do dua dua do nylpä klarinetin tunnetjo.

I orkestern fanns även violin, trumpet,horn och puka. Det gjorde sådan succé att vi fick ta om det igen."

     
Connies notblad    
     

"Dessutom förekom även solosång, pianosolo, folkdanser och trolldans, recitation och så förstås tal till männen. Och så var det som vanligt ringlekar och dans efter."

Här finns hela brevet.

I sista brevet från Finland 17 juni skriver Connie bl.a. detta:

"Tack för brevet som det blev ett väldigt ståhej kring. Alla lärarna kom en efter en och upplyste mig om att det fanns ett Expressbrev till mig på poststationen.
/---/ Jag har nu fått besked om att Du får bo här om Du själv tar sängkläder med. /---/ Hur skall vi sedan ordna det med återresan. Jag har ännu inte bestämt något utan vi måste väl komma överens då vi träffas. /---/

Lite senare.

Har nu fått ett härligt brev till som Du förmodligen skrivit före Expressbrevet.
/--/ Jag har funderat över vad Du kan behöva för upplysningar ang. resan. Allt har ju ordnat sig så bra hittills vad mat och logi beträffar. /--/ För övrigt tror jag inte jag skall beröva Dig äventyret att själv göra Dina erfarenheter på resan. Lycka till och Du skall välkomnas av Din fästmö som älskar Dig mycket.
Connie

P.S.
Du får mycket gärna skriva många brev inna Du kommer. Jag blir så glad!"

- och mycket mera...

     

Ett brev till lyckades jag få iväg före min avresa innan midsommar där jag bl.a. berättar detta:

"Hörby den 20.6.60
Jag har just kommit hem från Malmö. Har lagt allt vad spelning heter på hyllan och önskade att jag kunde få ge mig av nu genast. Men ännu återstår ett dygn innan jag sätter mig på tåget. /---/ Nåja om allt går efter planerna så är jag, efter de uppgifter jag fått av resebyrån, i Orivesi på torsdag kl. 13.00. Är Du och möter mig? Det vore skönt om Du kunde det. Vad spännande det ändå är! /---/

Älskade, vi ses.
Din Ola"

     
Så blev det och vi fick även fira min 20-års dag tillsammans i detta fagra grannland.
     
Orivesi Finland    
     

Efter hemkomsten väntade noggranna förberedelser för nästa stora äventyr. Inträdesproven till "Ackis" i september. Därmed var tiden i Lund över och ett nytt kapitel väntade på att skrivas.

P.S. Denna Connies första studieresa utomlands kom att följas av flera under de följande åren. Italien somrarna 1965 och 1966, Wien 1973 - 1979 samt en månad i Indien 1988. Mer om allt detta längre fram.

     
 
     
  NÄSTA SIDA - [Musikhögskolan 1960-1961]