Connie Hyllander

       stolt som träden & fri som fågeln
       levde hon sitt liv

 

 
 

 

  På väg 1966
 
   
   
  MUSIKLÄRAREXAMEN - GARGNANO - ROM - SOLOSÅNG
 
 
 
Så började vårterminen 1966 och Connie började se slutet på alla sina undervisningsserier ute på olika skolor runt stan. Hon kombinerade detta med att undervisa pianoelever i Sundbyberg och inte minst med att fortsätta sin sångutbildning, privat för Arne Sunnegårdh.
 
Så här skrev jag till min mor den 12 mars.
 
"Connie arbetar nu med sin sista serie och som alltid när hon får något engagerande för händer upptar det all tid. Hon har en dubbeltimme varje måndagsmorgon i en skola på andra sidan huvudstaden. Stiger upp halv fem och lämnar stugan kl. 6.00. Som ni ser, dygnet utnyttjas allt mer!"

"...vi var på konsert för fyra veckor sedan med Vittoria de los Angeles. Det var när Connie låg förkyld men i det sammanhanget kunde hon inte hålla sig inomhus."

 
[Under hela terminen vikarierade jag som kantor ute i Edsbergs kyrka i Sollentuna, undervisade pianoelever i Sollentuna musikskola, jobbade på med min pianopedagogiska utbildning på KMH samt lyckades även förvärva det högt efterlängtade körkortet.]
 
 
sommarplaner... och examensbetyg
 
Så här skrev jag den 6 april till Hörby...
 
"Mitt vikariat i Edsberg slutar med juni månads utgång och jag försöker få ett annat i juli. Hur är läget i Hörby - Lyby? Som framgår av av det sagda hägrar en sommar i Hörby med omnejd, som mest åtminstone den månaden. I augusti far vi ut på vift mot än sydligare trakter, inbillar vi oss"
 
...och drömmarna kom att förverkligas fullt ut.
 
Men först måste terminens studier klaras av. För Connies del innebar det att hon äntligen fick ut sitt slutbetyg i musklärarklassen på KMH! Det var naturligtvis en stor glädje för henne och en lättnad över att nu få mer tid till det som hon älskade som allra mest - att sjunga och odla ett spirande intresse för filosofi och andliga spörsmål.
 
 
Juni månad tillbringade vi av allt att döma i Stockholm men for sedan söderut, först till Skåne och Hörby där jag fått ett semestervikariat under juli månad.
 
 
 
Gargnano
 
Under första veckan fick Connie ett brev från den kamrat hon bott tillsammans med i Perugia året innan. De hade väl haft kontakt från och till. Så här låter hennes locktoner:
 

Gargnano 2/7-66
kl. 21.45

"Hej Connie!
Är dödstrött efter en mycket ansträngande resa men vill ändå genast tala om för dig att det finns platser kvar på universitetet och det finns undervisning på tre olika stadier. /---/ Gargnano är överväldigande vackert. Jag har faktiskt aldrig sett något så vackert som Gardasjön: intensivt blågrönt vatten, lummig grönska, rosa, gula och gröna små hus som speglar sig i det kristallklara vattnet. Dolomitalperna som mäktig bakgrund. Mycket ljummet i luften även nu kl 10 på kvällen.
Kom!
Verona, ej alltför avlägset, lär ha operafestival under juli månad.
Din Birgitta"

 
 

Ja, vem skulle inte nappa på ett sådant erbjudande. Vi planerade och räknade slantarna och bestämde att Connie skulle fara till Gargnano och vara där månaden ut. Sedan skulle vi förenas för två veckors vistelse i Rom.

Sagt och gjort! Connie reste medan jag satt kvar på orgelpallen och sparade till Romresan. Några universitetsstudier för Connie blev det förmodligen inte den här gången utan hon njöt istället, som turist, av den underbara miljön och med trevligt sällskap av sin kompis från Perugia från året innan.

 
Gargnano 19/7 -66
"Hejsan Ola!
Nu sitter jag nere vid stranden som är full med stenar men vattnet är härligt klart och skönt. Kanske finns det bättre badplatser än den här i Gargnano men jag valde den närmsta.
Tusen hälsningar.
Din Connie"
 

Hörby den 20.7.66

"Hej, min älskling!
I dag fick jag ditt första brev. Tack för det. Bussigt av dig att skriva så snabbt. Det låter ju ganska hyggligt det du har att förtälja men vilket språk kommunicerar du på med fransyskan, din rumskamrat? De där inbilska italienska snorvalparna låter du väl inte gå på taket med dig. Förlåt uttrycket men jag blir så lömsk då jag så väl vet hur du känner det i sammanhanget. Att knyta kontakter är ju inte fel men deras framfusiga sätt retar mig. Så nu fick jag sagt det! Hoppas i alla fall att du finner dig till rätta och inte behöver lämna Gargnano. [sic!] /---/ Nu väntar jag bara på att snart få höra från dig igen och lova att sköta väl om dig.
Vi ses
Ola"

 
Hörby den 25.VII.1966
"Hej min kära!
I lördags fick jag kort av dig och i dag brev. Skönt! En vecka har nu gått sen du for och den tiden har överraskande nog gått väldigt snabbt. Jag har ju inte varit helt sysslolös. /---/ ...jag börjar nu att längta obeskrivligt efter dig och Italien. Har börjat förberedelserna. Passet har kommit och jag har beställt liggvagn på tåget. /---/ Tar du samma tåg som jag från Verona på måndag strax före 16.00? Det vore väl kul! Gör det är du snäll! Skriv! Vi ses. Sköt väl om dig. Alla hälsar.
Din Ola"

 

 
Gargnano 28/7 -66

"Hej igen!
Efter en natt med åska och regn har jag nu min lugna morgonstund."

"I går tänkte B. och jag bada vid universitetets plage. Precis när jag skulle gå i vattnet flyter de små kattungarna emot mig. Efter ett tag såg jag ännu en annan och tappade förstås all vidare lust att bada."

[Connie hade tidigare berättat att det är överfullt med katter i Gargnano och att man därför dränker nyfödda kattungar i Gardasjön.]

"Då liggvagnarna kopplas på i Hamburg bör Du gå och lägga Dig i någon tom kupé för där får Du då vara till Hannover innan vagnarna fylls." 

"Hoppas att allt går bra...!
Din Connie"

 
 
 
ROMA
 
Det planerade mötet i Verona gick inte riktigt som vi tänkt oss. Om detta och om mina första intryck från Rom berättade jag i ett brev hem till mina föräldrar den 5 augusti 1966.
 
Roma 5.VIII.1966

"Hejsan allesamman!
Resan hit gick finfint även om den var ganska tröttsam. Jag fick ingen sovplats utan satt i kupén under natten. Av någon obegriplig anledning delades tåget i två hälfter någonstans i Tyskland varav den ena delen avgick mot Rom i ordinarie tid och den andra ett par timmar senare. Jag kom att befinna mig i den senare. Connie som skulle möta i Verona gick naturligtvis på det i ordinarie tid ankommande tåget i vilket hon inte fann en enda svensk och tågpersonalen tycktes inte känna till det rätta förhållandet. Så småningom kröp emellertid även det fram varvid Connie fann sig föranlåten att stiga av i Firenze och invänta lilla mig [som naturligtvis undrat var Connie tagit vägen]. Kl. 2 på natten anlände vi så till Statzione Termini och vidare i taxi till pensionatet helt på egen hand då ingen representant för resebyrån fanns på plats vid denna sena timma. Senare fick vi veta att denna hade varit och mött vid ordinarie tid men ej funnit några Romfarande Skandinaver med Alpenexpress del 1. Del 2 kände ej heller hon till. Nästa dag sov vi hela förmiddagen. Nu har vi varit i Rom i tre dagar och redan fullproppade med fantastiska upplevelser. /---/

Hjärtliga hälsningar till er alla
från oss två i Roma
Ola"

 
Och här Connie till sin mor.
 
Roma d. 7/8 -66

"Kära Mor!
Här har vi hittat det vackraste kortet. Blomstermarknad vid Spanska trappan. Här är varmt och gott, inte som i Gargnano. I går var vi i Ostia och badade och just nu sitter vi och tar igen oss efter att ha köpt operabiljetter till en föreställning i kväll i Caracallas termer. Vi bor i en våning med ett gift par från Uppsala och 3 andra trevliga killar. En av killarna kan lite italienska så han och jag sköter konversationen med värdfolket. En övning som jag är glad åt.

Hjärtliga hälsn.
eller 'Saluti Cordiali di Roma e di me e di Ola'."

 

 
Två veckor varade besöket och det var en stor upplevelse för oss att tillsammans få vandra runt i denna stora stad och få insupa den latinska kulturen med alla sina minnesmärken. Tack vare Connies förvärvade språkkunskaper så klarade vi oss alldeles utmärkt i samspråk med invånarna. Det blev ett minne för livet!
 
Den 12 augusti firade vi Connies tre första decennier. Bland gratulanterna fanns mina föräldrar.
 
"Kära Connie. På en dag, då du borde mycket firas, är det alltför många mil mellan oss för att så skulle kunna ske. Men kanske du ändå är i 'den bästa av världar'. Det önskar vi innerligt, när vi nu lyckönskar dig på den stora dagen.
/---/ Kära hälsningar till vår Connie. Må det nya decenniet ge dig vad du önskar och drömmer om. Tillgivna Tant I.
Instämmer av allt hjärta! Saluto!
farbror Einar."
 
Tillbaka i Sverige mellanlandade vi i Skåne för ett besök i Degeberga hos Connies mor och i Hörby hos mina föräldrar. Det blev naturligtvis lite efterfirande av födelsedagen på båda platserna.
 
 
 
ÅTER i Stockholm
 

Täljö den 29.8.66

"Kära Mor!
Tack så mycket för senast. Det var verkligen roligt att komma hem och dricka födelsedagskaffe. Allt var ju så festligt ordnat med blommor och allt och de där goda nötringarna som jag tog två av. Rosorna lade tant Ingegerd i vått papper och plast så de har stått en hel vecka i Stockholm och fägnat mig."

"I fredags var det avslutning hos Sunnegårdh och då var Ola och jag där på gemensam lektion med mat efter."

"I tisdags var vi på Gröna Lund och åhörde finalen för Jussi Björlingstipendiaterna. Där var naturligtvis massor med sångfolk..."

"Har Du möjlighet att skicka lexikonen vi talade om sist samtidigt med skrinet så är det naturligtvis väldigt bra.

Kära hälsningar
tillg. Connie"

 
Skrinet Connie talar om i brevet är ett smyckeskrin som hon fick i 30-årspresent av sin mor. I ett senare brev tackar hon för detta och berättar mera om vår tillvaro.
 

Stockholm 30.9.66

"Smyckeskrinet var verkligen stiligt så tusen tack så mycket."

"I övrigt har vi det jobbigt som vanligt med studier och annat arbete för brödfödan växelvis. Ola har fortfarande kvar den gamla organisttjänsten men ska snart sluta med det."

"För att klara av jobbet har Ola måst skaffa sig en liten begagnad bil som han rullar iväg med och den har gått bra än så länge. Det är en Volkswagen."

"Det var roligt att se Dig så slank sist. Apropå det betyder kosten mycket för hälsan. Om Du är intresserad ska Du läsa Waerlands bok 'Livsharmoni' som handlar om huvudsakligen vegetarisk kost, odlad biodynamiskt."

"Vi äter kruskagröt, har slutat med kaffe för örtte, bara osötat bröd (biodynamiskt) och har funnit att man mår bra av det plus härliga grönsaker."

Hej så länge
tillg. Connie"

 
 
 
NYSTART på musikhögskolan
 
Ur ett brev till mina föräldrar;
 
Åkers Runö den 17.IX.1966
 
"Terminen har nu börjat på allvar för oss båda. Connie har provat och kommit in i såväl solosångklassen som i sångpedagogiska klassen. I onsdags var vi båda inne på akademien och fick våra scheman. Pianoundervisningen har vi ju satt igång med sen drygt två veckor tillbaka. Sundbyberg har engagerat oss som lärare på grundskolan med gruppundervisning i musikteori och instrument. Detta tog vi som kompensation för organisttjänsten i Edsberg vilken jag ännu har kvar men räknar med att få lämna så småningom. Något avgörande besked får man först sent från det hållet.
Och så puttrar jag fram och tillbaka i min ägandes lilla VW. Skönt!
Ola"
 
Connie tog alltså ytterligare ett steg i sin övertygelse om att en sångkarriär i någon form skulle vara en del av hennes framtid, med musiklärarutbildningen som bas. Såvitt jag minns så startade hon terminen med solosången och väntade med den pedagogiska delen.
 
8.12.66

"Kära Mor!
Har påbörjat brev för ett tag sedan men inte fått iväg det. Nu får jag skärpa mig. Har nu fått både kort, brev och chokladask. En verklig överraskning. Den piggade upp en gråmulen dag."

"Jag har väl inte berättat att Ola nu fått en liten organisttjänst där de första tre månaderna räknas som provtjänstgöring. Följaktligen måste han vara på plats under julhelgen. Själv sjunger jag i kör i Johannes julafton och julotta. Kanske finns det chans att sticka ner något under mellandagarna men i så fall meddelar jag Dig i förväg."

d.13. Lucia
"Här är massor med snö nu så Ola måste skaffa vinterdäck idag för den nätta summan av 500 kr."

"
På lördag skall Ola och jag till en tal- och sångpedagog söder om Södertälje. Det är en ny bekantskap som har sitt lantställe där."

"I går bakade jag Lussekatter men vet Du att 2 gr. saffran nu kostar 8 kr. Det är så man baxnar. Må så gott & håll tummar.

Hej
tillg. Connie"

 
Den lilla organisttjänst Connie nämner i brevet var i Sundbybergs församling och knuten till Alby kapell. Den kom jag att ha kvar en bit in på 70-talet.
 

Connie & Torsten Föllinger

Sångpedagogen måste ha varit Torsten Föllinger, en bekantskap som varade i några år framöver. Det var nog det första steget i en process som ledde fram till brytningen med musikhögskolan under det kommande året.
 
Efter juldagarna satte vi oss i vår lilla VW och företog den första långresan i egen bil ner till Skåne där vi stannade över nyårshelgen. En nog så spännande upplevelse.
   
   
  NÄSTA SIDA - [På väg 1967]