Connie Hyllander

       stolt som träden & fri som fågeln
       levde hon sitt liv

 

 
 

 

  På väg 1967
 
   
   
  SÅNG - PIANOELEVER - DANS
 
NATURmedicin & KRUSKAgröt
 
Efter ett besök i Skåne över nyår författade Connie bl.a. dessa rader till mina föräldrar i Hörby.
 

Skånevinter

8.1.67

"Tack för de trevliga dagarna över årsskiftet. Bara vädret kunde varit bättre för promenader. Vi ser alltid framåt mot att fylla lungorna med härlig Skåneluft. Resan upp gick hur bra som helst till Norrköping där vi sökte rätt på ett hotell, efter att först ha gått förgäves nästan hela stan runt för att få i oss lite filmjölk. Resten av kvällen tillbringade vi på bio."

"Så gick hemvägen över Nykvarn och där drack vi kvällste med svåger och svägerska, som ville höra nyheter hemifrån, hur alla mådde och om alla sju sorterna fanns och jag kunde ju bara intyga att allt var så festligt som vanligt och att alla de sju var mer lyckade än någonsin."

 

"Nu börjar vi så smått komma igång. Ola har börjat spela i kyrkan och båda har vi skola i morgon. Jag har sjungit i kör dagarna tre. I dag var det särdeles högtidligt, då nye kyrkoherden installerades. Ärkebiskopen var där jämte ett uppbåd andra präster från Stockholm och kyrkan var full."

"Nu har jag bara några dagar på mig att avgöra hur jag ska ha min studiegång under våren och det är inte lätt. Man kan ju inte så lätt överblicka vilka konsekvenser ens beslut får och ändå måste de fattas."

 
En nytt år låg framför oss. Jag inledde med att sätta igång verksamheten i Alby kapell med kyrkokör och barnkör parallellt med studierna på KMH. Connie sjöng i Johannes kyrkokör, undervisade pianoelever i Sundbyberg och funderade uppenbarligen mycket över sina framtida sångstudier. Det jag minns är att hon under detta år lämnade KMH och solosångklassen för att istället söka andra utvecklingsvägar. Hennes intresse för naturmedicin hade väckts vilket bl.a. framgår av fortsättningen på ovanstående brev.
 
"Så vill jag gärna skicka ett recept (naturmetod) som säkert skulle hjälpa farbror Einar. En sked linfrö lägges i ett glas kallt vatten på kvällen. Detta får svälla under natten och drickes på fastande mage följande morgon, först vattnet därefter ätes fröna med sked (utan att tuggas). Detta har jag blivit anmodad att göra av Åkersbergaläkaren när jag fått järntabletter, eftersom andra konstlade medel som finns på apotek bara skadar. Jämsides med detta vore det säkert bra med några skivor norskt klibröd dagligen liksom osvavlade blötlagda fikon, sviskon."
 
[Min far led av någon magåkomma som fodrade upprepade läkarbesök.]
 
Min mor skrev i ett svar bl.a. följande:
 
Hörby 6 febr. 67

"Käraste Ola och Connie!
Tack för bok och brev. Så roligt, att du tänker på oss, Connie, i dina pauser mellan olika arbetsuppgifter. Einar läser i boken och är intresserad av naturmedicin. I onsdags var han alltså inne hos prof. Söderström, och även där fick han någon natur - växt - medicin, som han ska ta i vatten två gånger om dagen.
"

"Och islossning är det alltså ute, solen stiger, dagen klarnar, våren är på väg.
Tusen hälsningar och många tankar följer er.
Mor"

 
Connie fortsätter berätta om att hon vikarierat för huvudläraren i piano ute i Sollentuna och att det är intressant att studera hur andra lärare arbetar och fortsätter:
 
"I går hade jag min första sånglektion efter jullovet och efter det elever i Sundbyberg och därefter tillbaka till Stockholm och dansa två timmar, också första gången för terminen. Så det blev ingen middag förrän halv elva den dagen."
 
Dansade jazzbalett gjorde hon flera år framåt för Graham Tainton
 
Och så introducerade hon kruskagröt efter recept av Are Waerland:
 
"Nu har Ola och jag kommit på den lysande idén att ha kruskagröt på termos så har vi lunchen fixad och får ett ordentligt mål mitt på dagen. Tänk att det ska ta 30 år innan man når fram till detta enkla knep. Här har man sprungit på barer hit och fik dit."
 
Waerlands hälsofilosofi inspirerade oss att efter hand lägga om kosten, för att flera år senare helt utesluta animalisk föda. Dock övergick vi så småningom till s.k. laktovegetarisk kost (med mjölkprodukter) och de sista åren ingick även en och annan laxfilé i menyn.
 
I februari var Connies mor på besök, vilket framgår av vidstående brevkort. Avsikten med besöket i Gefle (Gävle) var troligtvis att känna in atmosfären i den stad hennes pappa varit bosatt, men också att ev. uppsöka en bekant till honom som fortfarande var i livet. Detta möte blev tyvärr inte av denna gång och inte heller senare.
 
 
 
BEGRAVNING & KONSERT
 
 
Vårterminen 1967 flöt på ganska väl. Det finns inga brev eller dokument som berättar om denna period. Den kommande sommaren blev dock händelserik på många sätt. Jag vikarierade i Hörby och fick följa min fars sista dagar på sjukhuset. En hjärntumör med åtföljande operation ändade hans liv den 15 juli vid 69 års ålder.
 
I två brev från den 13/7 skriver Connie ett till sin mor och ett till mig:
 
"Kära mor!
Sänder Dig en glad sommarhälsning från vischan där jag tjänstgjort som hundskötare ett tag. För övrigt har jag jobbat ganska intensivt med sången. Ola tjänstgör i Hörby. Rätt vad det är dimper vi ner och kramar om Dig.
Kära hälsningar.
Connie"
 
"Käre Ola!
Nu börjar denna vecka lida mot sitt slut och jag reser hem i morgon. Har haft det underbart och lärorikt på många sätt i en ytterst stimulerande miljö. Träffat trevliga människor som kommit på besök omväxlande med att vi jobbat med allt möjligt, hört skivor, kopplat av framför TV o.s.v. och solsken har det varit varje dag.
Kära hälsningar
Connie"
 
Hon vistades uppenbarligen hos sin dåvarande sång- och talpedagog, Torsten Föllinger, ute på hans lantställe i Hölö. Budskapet om min fars bortgång fick henne att omgående resa ner till Hörby.
 
Begravningen ägde rum i Hörby kyrka den 19 juli. Connie sjöng solo och jag satt vid orgeln.
 
Säkert hade vi redan tidigare planerat för att ge en konsert i Hörby kyrka denna sommar och så kom det också att bli. Exakt vilken dag har jag inte funnit några uppgifter om men troligtvis vid månadsskiftet.
 
Några tidningsklipp finns bevarade.
 
 
 
 
 
SALZBURG & VERONA
 
 
I augusti gjorde vi vår första utlandsresa i egen bil. Ett par kort till våra föräldrar ger små glimtar från denna.
 
Sönd. 6/8-67

"
Kära Mor!
Sänder en hälsning från Bodensjön.
Har just kommit med färjan från
Konstanz som Du kan se på kartan.
I morgon skall vi vara i München,
på tisdag Saltzburg där vi ser
Carmen,
torsdag Liederabend med
Christa Ludwig. Alles ist sehr gut.

Herzliche Grüssen von uns
Connie & Ola"

 

 

 

 

 

Hohen Salzburg 12.8.6

"Hejsan!
Vi sitter nu uppe i den gamla borgen
högt ovanför Salzburg och njuter av
den fantastiska utsikten över staden
med alperna i fonden. Det är Connies
Geburtstag' och dessutom sista
dagen här. Mycket vackert har vi
hört och sett. Tidigt i morgon bitti far vi vidare mot Verona över  
Brennerpasset. Vi längtar efter
den italienska värmen. Allt är väl! 
Hälsningar till er alla.
Ola & Connie"

 
   
Fantastisk resa och underbara konserter i Mozarts födelsestad. Innan vi vände hemåt gjorde vi en sväng till Verona och såg opera på amfiteatern, kan ha varit Cavalleria rusticana av Pietro Mascagni.

Arena di Verona

   

Kanske Brennerpasset / augusti 1967

 
Minnet bjuder inte på så mycket information om resten av detta år. Ett par brev i december, från mig till min mor, ger bl.a. dessa upplysningar:

Jag kunde glädja henne med att flygeln till alla delar är betald och den är, som jag uttrycker det, "vår första nu alldeles egna möbel".

 
"Vi var ju utan vatten också i drygt tre veckor. Pumpen gick sönder och efter diverse påtryckningar hit och dit fick vi äntligen en ny pump i onsdags. Under tiden fick vi hämta vatten i hinkar nere från grannens gårdspump. Vi var i alla fall överlyckliga när vattnet åter började rinna ur kranarna."
 
Jag berättar vidare att vi skulle lyssna på Bachs juloratorium i Uppenbarelsekyrkan i Hägersten och "att det i det verket fanns partier som Connie hade speciellt intresse av att lyssna på."
 
Jag uttrycker även en förhoppning om att kunna få ledigt från min kantorstjänst över nyår och att vi skulle få möjlighet att fira helgen i Hörby.
 
Men jag vet också att minst en julhelg firade vi tillsammans med Connies mor i Degeberga, vilket självklart betydde mycket för henne. Men det var aldrig något första val. Connie hade alldeles för många mörka minnen att släpa på från sin barndom och orkade inte med att konfronteras med dessa vid varje möte med sin mor. Vilket inte hindrade, att när de båda bjöd till, kunde de ha riktigt trevligt tillsammans.
   
   
  NÄSTA SIDA - [Operastudio 67]