Connie Hyllander

       stolt som träden & fri som fågeln
       levde hon sitt liv

 

 
 
  Sista året
 
   
  2011
   
   
  Detta sista år tillsammans firade vi guldbröllop den 21 juli och Connies 75-årsdag den 12 augusti.
   
 
Det blev också sommaren som i mycket  hög grad kom att präglas av den "underbara sporten simning" (som Connie 1951 uttryckte det i sin uppsats "När jag var liten").

Från mitten av juni till mitten av augusti tillbringade hon varje dag i Forsakarsbassängen. Det var också på denna plats som hennes simintresse tog sin början på 40-talet.  
   
   
 
Vi gick som vanligt långa promenader vid havet, i skogen och besökte många av våra skånska smultronställen. Connie njöt av livet och av allt vackert som naturen hade att bjuda på.
           Vid stranden - september 2011
   
  Trots en tilltagande trötthet var nyfikenheten på tillvarons mysterier alltid närvarande hos henne ända in i det sista. Följande koncentrerade sentens fann jag bland hennes anteckningar: "Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar".
   
  Dessutom denna vackra HAIKU:
  "När himlen är grå
och det droppar vått från skyn
Solen finns ändå"

/C H/
   
   
  Hösten närmade sig. Dagarna blev allt kortare. Tankarna kanske något mörkare.
I november anträdde vi den den sista resan tillsammans. Efter 5 dagar på Lunds Universitetssjukhus lämnade Connie den 29 november denna världen  för att med alla sina rika och mångfacetterade erfarenheter i bagaget utforska tillvaron på andra sidan.

Samma dag mailade jag dessa rader till våra vänner.

   
 
"Tack
för all omtanke och alla förböner.
Connie lämnade lugnt denna jordiska tillvaro idag på förmiddagen
efter att ej ha återfått medvetandet.
Dock kände jag att vi hade kontakt ända till slutet.
Nu har hon det bra!
 
FRI som en fågel
och
STOLT som träden
 
levde hon sitt liv..."
   
  Många fina ord och tankar som svar. Här två exempel.
   
 

"Hon gav av sig själv – vilket i sanning är att ge.
Att samtala med henne var så givande och stimulerande …
Jag känner en stor sorg och saknad – men minns henne med glädje …
Många varma tankar"

   
 
TACK
för dessa ord.
Svåra att ta till sig - så fort en förändring kan ske  -  Connie som var så LEVANDE!
Hon var så färgstark både i sin inre och yttre utstrålning och lämnade ingen oberörd.
 
Visst har hon det bra nu  -  det är min starka övertygelse också.
Det svåra är för oss som är kvar.
Hon efterlämnar ett stort tomrum och SAKNAD!
Känner dock nu också stor TACKSAMHET över att få ha mött Connie och över allt vi delat under våra Helger och Kvällar tillsammans.
Hennes frågor och kommentarer var givande för hela gruppen.
Så, Varmt tack för alla gånger du var hennes "taxi", som hon brukade skoja.
   
 

Här under en video som följer Connie en sommardag i Forsakars simbassäng 2011. Livsglädje, charm och vitalitet - Connies signum - talar sitt alldeles eget oefterhärmliga språk i dessa korta filmsekvenser. Klicka på bilden.
 

 

 
   
  NÄSTA SIDA - [Tankar sista året]