Connie Hyllander

       stolt som träden & fri som fågeln
       levde hon sitt liv

 

 
 

 

  Tankar sista året
 
   
   
 
Efter en julkonsert
Julundret förs vidare på sångens vingar genom årtusenden. Vad är det som sker i det som synes ske? Det är en av livsparadoxerna att mitt i all snö, ibland inrapporterat snökaos och kyla, få uppleva så mycket generositet skönhet och värme.

När vi så mättade kom ut i snölandskapet lyste till och med månen full som en rund övertonsrik ton med gloria och stjärnor tindrade. Vissa avancerade vetenskapsmän talar om koherens mellan hjärta och hjärna. En inre utvidgad samstämmighet. Eja vore vi där! Ibland får vi hjälp på traven. Benådade ögonblick som fyller oss med tacksamhet!

Inför julens veckoplanering: ”Jämför dig inte med andra, ty du är en härlig och enastående varelse. Sätt dina egna vackra fotspår i snön” . (Barbara Kimhall)

December 2010
God jul tillönskas alla
 


Ur ett brev till en god vän
Vi förundras över naturens alla metamorfoser och uttrycksformer. Det är en stor glädje och inspiration. Det är liv och rörelse. Man kan tydligt höra hur havet meddelar sig under istäcket genom ett dovt och instängt mullrande. När våren börjar spira är ännu osäkert. Världsläget tycks ännu osäkrare – för haven, luften, jorden, energiförsörjningen, klimatet, jordbruksmetoderna o.s.v. Ingen skön katalogaria precis!
Det pågår samtidigt ett paradigmskifte, en frekvenshöjning av energin med allt vad det kan innebära av t.ex. nedbrytning av gamla maktstukturer. Nog för att det behövs en metamorfos på jorden och visioner främst när det gäller vår medvetandeutveckling. Vi anses ju endast använda 10 % av vår kapacitet. Vad ska vi göra med de resterande? Vårt sätt att tänka t.ex. Kanske få en större insikt och genuin medvetenhet om vår andliga identitet med allt vad det kan innebära. Spirar det en sådan vår? Vi kan hoppas och tro…
 

Om "Andens frukter"
Vilka fina formuleringar.
Ja, Kärleken är en kär lek.
Men lite får man väl skrämmas
ibland utan att skämmas.
Dock oavsiktligt utan dold agenda.
Det finns många element i kärleken
och ibland kommer det in lite sälta i soppan.
Kanske t.o.m. av nåd ibland.
Då är den energifrekvens vi förknippar med kärlek
omöjlig att fullt ut med ord definiera
men försöka duger.

Genom musiken och poesin kan ordet lyftas
till ibland ofattbara nivåer. - Av nåd
   
  Jag lyssnade på Birgit Nilssons sång när hon på Metropolitan
i högform sjöng ett parti ur ”Salome”
vid konserten i samband med utdelningen
av priset till Ricardo Muti nyligen.
Jag blev rörd till tårar av all den kärlek, nobless och värdighet
som fanns i hennes geniala tolkning.
Jag tänkte som så ofta när det gäller henne
- hur är detta möjligt?!
Ett under!
Salome!
Rickard Strauss!
   
  Även Ricardo Muti uttryckte i sitt tacktal hur berörd han blev.
Andens frukter finns tydligen även i de högdramatiska dimensionerna
inte bara i de lyriska.
Detta sagt utan att på minsta sätt förringa eller undervärdera den ofta ovärderliga
och ibland heroiska kärlek som kan komma till uttryck i vardagens olika situationer utan offentligt strålkastarljus. Det finns ingen motsättning i detta.
Förlåtelse är också stort! Ibland upplysning – ibland en längre utdragen process.
En kreativ process om man så vill av både självinsikt och vidgad människokunskap.
Fortsättning följer i detta intressanta livsstudium med meditation på Andens frukter.
   
 

”Livets ande gör ingen rädd”.
En skön och sann tanke men kanske inget man vill kasta i ansiktet på alla dem som hotas till livet genom traumatiska upplevelser. Här krävs försiktighet och fördjupad insikt när det gäller att undvika vårdslöshet i vårt sätt att använda Karmabegreppet. Vi har ju talat om det vid något tillfälle apropå vad mästaren El Moria sagt om detta.
Än en gång…
Varmt tack för denna rika gåva med vindruveklasen som en oöverträffad alkoholfri symbol.

20 oktober 2011
Kram
Connie.

   
   
  Sista brevet
   
  Hej Gertrud och Hans!

Tack så hjärtligt för den mycket intressanta bok som Hans vakna blick spanat in och landat på under exkursionen på något för mig okänt antikvariat. Jag blev naturligtvis väldigt glad över att få det sedan tidigare omnämnda och utlovade exemplaret. Jag visade den händelsevis för några tyska vänner. De blev genast intresserade och undrade var man närmast kunde se en altartavla av Pehr Hörberg. Jag hänvisade till Virestad inte långt från Älmhult – riktning österut. Där var hans bror organist och de var födda där i trakten. Ola och jag har varit där vid ett par tillfällen. Man kan se Pehrs egen nuna på läktaren tillsammans med församlingen i hans berömda altartavla.

Hans originalteckningar tyckte han dock var bäst att överlämna till konstakademien i Stockholm där jag haft glädjen att se dem vid en utställning. Han hyste vissa farhågor för att de annars kunde bli tapetserade lite varstans, där man kanske mer uppskattade hans berömmelse, humor och allmänna händighet än hade förståelse för hans genialitet och kreativitet och förutsättningarna för dess utveckling. Denna friskhet som fanns under ytan trots svåra umbäranden fascinerar mig. Jag tolkar det som att han var en andligt mycket utvecklad person. Hans tro var så stark.

Till gratulationerna hörde ett mycket uppiggande kort i en av mina favoritfärger, rosacerise. Det var inte illa Gertrud att hitta ett sådant ovanligt födelsedagskort. Gick att veckla ut över hela flygellocket.

Har du Hans någon idé om var man kan finna fler exemplar av denna bok. Jag är naturligtvis lite försiktig med att låna ut detta exemplar. Men jag har vänner som med glädje skulle vilja ta del av ett sådant här unikt originaldokument från en unik och så färgrik personlighet och konstnär. Inte minst språkligt är det ett intressant tidsdomument.

Allhelgondagen den 1 november 2011

Höstligt färgrika hälsningar från oss i Degeberga

Connie

   
  NÄSTA SIDA - [Sista bilden]