Connie Hyllander

       stolt som träden & fri som fågeln
       levde hon sitt liv

 

 
 

 

  Wien 1974
 
   
   
  En andra period - februari mars
 
 
I månadsskiftet jan/feb återvände Connie till Wien efter att ha firat jul och nyår hemma i Sverige.
 
Någon dag efter hennes avresa skrev jag följande inledning till årets första brev.

"Käraste, nu sitter jag här och skriver igen så som jag var van vid under hösten. Ska det bli framtidens melodi? Vårt farväl denna gång kändes i alla fall mer naturligt. Kanske börjar vi bli vana vid sitationen. Du verkade så glad och förväntansfull inför återvändandet till Wien och allt vad det innebär för dig och din sång. Jag är verkligen mycket glad för detta."

Fotot här bredvid är från ett ID-kort jan/1974
 
 
I Connies första bevarade brev, efter ankomsten till Wien för en andra studieperiod, berättar hon bl.a. om problem med värmen i sin omoderna lägenhet på Hetzendorferstrasse, om tågresan från Stockholm via Berlin till Wien, om kontakten med sin sångpedagog och om sin mycket speciella kosthållning. Om sin syn på detta äventyr och vad det kan ge oss båda för erfarenheter formulerar hon så här:
 
"Jag tänker mycket på Dig och ibland är jag rädd att Du är för mycket ensam. Jag hoppas att Du sköter väl om Dig min käre Ola. Det har väl sina sidor att vara gift med mig men å andra sidan tror jag vi fått ut mycket fint av det båda två och jag känner att ska man inte stagnera så får man ge sig ut på otrampade stigar och inte vara rädd av sig. - Med tillförsikt börjar jag alltså min andra period här samtidigt som jag tycker vi hade en jättefin tid hemma..."  [LÄNK till hela brevet. 1974 6/2]
 
 
 

Den 9 februari svarade jag på detta brev med följande inledning:

 "Tack kära Connie för ditt fina brev som kom i eftermiddag. Det kändes skönt att få några kloka och uppmuntrande ord från dig. Jag har så mycket att lära av dig och har redan fått så mycket till skänks av vår samvaro att jag känner enbart djup tacksamhet för den tid vi har tillsammans. Att du just nu inte finns här i fysisk bemärkelse känns inte speciellt svårt. Du finns i mitt hjärta och där har du det största och vackraste rummet."

 
 
I slutet på 60-talet hade vi båda i Stockholm blivit initierade i den indiske gurun Maharishis mantrameditation som kallades TM (Transcendental Meditation). Det framgår av breven från Wien att Connie fortfarande praktiserade denna teknik. I ett andra brev från 1974 beskriver hon, bland mycket annat, hur hon på jakt efter en dansstudio i stället hamnade på ett yogainstitut. Detta leddes av Dr. Schmida, en snart 80-årig dam. Här fann Connie en inspirerande tillflycktsort och där kände hon sig hemma för lång tid framöver. [LÄNK till hela brevet. 1974 12/2]
 
 
 
I det tredje brevet beskriver hon hur hon uppfattar sin omgivning och hur hon ser på den trångsynthet som hon i mycket tycker präglar denna miljö samt mera om den uppenbarligen välgörande yogagymnastiken. [LÄNK till delar av brevet. 1974 14/2]
 
 
 
 
Elsa Kastela
 
Denna period, fram till påsk, blev på många sätt en omtumlande tid för Connie och detta av många skäl. Hennes sångpedagog, Elisabeth Rado, gjorde i slutet av februari ett uppehåll i undervisningen under några veckor  och erbjöd Connie att under tiden studera för hennes assistent, en sångerska från Grekland med namnet Elsa Kastela. En uppenbarligen inspirerande kontakt vars mjuka sätt att undervisa hon uppskattade högt och som kom att bli en pedagogisk förebild för henne. Hon tvekade senare om huruvida hon skulle återvända till Rado eller kanske rent av följa med Kastela till Tyskland i stället. Hon stannade emellertid kvar hos Rado tills vidare. Efter att Kastela hade rest till Tyskland återupptog Connie kontakten med Radó.
 
Connie har i många av sina brev, på ett intressant sätt berättat om sin kontakt med Elsa Kastela under tiden fram t.o.m. den 7 mars. Detta har jag samlat som citat på en egen bloggsida. [LÄNK till denna sida.]
 

Dessutom finns en intervju med Elsa Kastela på en webbsida från Wien där hon berättar om sitt yrke som sångerska och pedagog och om sin syn på livet. Efter att ha läst den förstår man Connies entusiasm. De var verkligen två själsfränder. Intervjun är på tyska.

[LÄNK till intervjun]

 

Elsa Kastela

 
 
 
Yogainstitutet - Susanne Schmida
 
I ett brev berättar Connie även om hur hon blivit bekant med en 25-årig man som tydligen gjort ett starkt intryck på henne. Detta får henne bl.a. att resonera kring sina erfarenheter av detta samt kontakten med Yogainstitutet och dess ledare Dr. Schmida och vilka tankar detta väckte hos henne. [LÄNK till delar av brevet. 1974 20/2]
 
Connie hade naturligtvis en hel del att berätta om sin kontakt med denna Dr. Schmida. En del har jag samlat på en sida. [LÄNK till denna sida.]
 
Det finns även en webbsida om Dr. Susanne Schmida och det av henne grundade Yogaintitutet i Wien. [LÄNK till webbsidan]
 
 
 
Ekonomin
 
Att få pengarna att räcka var ju ett ständigt närvarande problem så sökandet av bl.a. stipendier pågick i stort sett hela tiden. Så här kunde det låta i ett brev från den 21/2:
 
"...hon skrev dit och talade om att hon hos Lions i Stockholm fått veta att man hos Lions ute i landet kunde få stöd för studieändamål. Jag skulle väl kunna undersöka i Kristianstad och ev. även i Järfälla. Det måste skickas in snarast för jag behöver kosing."
 
Med alla ansökningar bifogades såväl äldre som nya studieintyg m.m. Ett sådant utfärdades den 25 februari av Margita Liljefors, ordf. i Svenska Tal- och Sångpedagogförbundet, som sommaren 1973 hade arrangerat den kurs i Stockholm som var startpunkten för detta Wienäventyr. Hon ger i detta intyg en ingående beskrivning av Prof. Rados verksamhet och talar om Connies stora sångbegåvning som borde stödjas på alla sätt. [LÄNK till intyget]
 
Men hon var uppenbarligen en välkommen gäst på banken att döma av dessa rader:
 
"På banken i går svepte den där charmerande karlen genast fram och bugade och önskade mig välkommen tillbaka och frågade hur länge jag skulle stanna. Det är hemskt trevligt och alla är inte som han men i den banken har de bestämt ett gott öga till mig." [1974 7/3]
 
Då och då växlade även min mor brev med Connie. Den 19 mars avslutade hon med att hälsa Connie välkommen hem. Connie svarade den 26 mars och berättade livfullt om både det ena och det andra. [LÄNK till Connies brev 1974 26/3]
 
 
 
Stabat Mater - i Sverige
 
 
Till påsk, i början av april, for Connie tillbaka hem till Sverige för ett par veckors andhämtning. Om det blev så mycket vila betvivlar jag för det var inplanerat två framföranden av Pergolesis Stabat Mater. Den 12 april(långfredagen) i min kyrka (Alby kapell) i Sundbyberg och den 6 april  i Järfälla gamla kyrka. Men det var naturligtvis väldigt roligt att träffas igen efter dessa två månader och att få musicera tillsammans.
 
 
 
Tillbaka - igen
 
I mitten av april återvänder så Connie till Wien för sin tredje period som sträckte sig fram t.o.m. juni. Tågresan var inte utan komplikationer vilket framgår av hennes första brev efter ankomsten. Där berör hon även sina planer på att till sommaren fara till Schweitz och lyssna på den indiske vishetsläraren Krishnamurti vars böcker hon läst med stort intresse. [LÄNK till brevet 1974 19/4]
 
 
 
Konsert & Opera
 
"Jag vet inte om hon [Radó] gillar att jag springer och tröttar ut mig på alla dessa föreställningar men då får hon sannerligen skylla sig själv, Jag blir ju inte sångerska på att bara gå och ta lektioner. Det är då säkert." [1974 10/5]
 
Hur Connie klarade och orkade med allt framstår i dag som ett mindre underverk. Nämnas kan ju bara de många konsert- och operaföreställningarna som hon nämner. Jag har samlat några av hennes berättelser om dessa och de, många gånger dråpliga, situationer hon hamnade i. [LÄNK till sidan]
 
 
 
Birgit Nilsson - ett brev
 
Connie skrev ett långt brev till Birgit Nilsson. Här intill ingressen till detta brev som finns bevarat som ett utkast. Väl värt att läsa. Det är ju långt ifrån säkert att detta är de slutliga formuleringarna men de uttrycker ändå mycket av Connies tankar och beskrivning av hennes studiegång. Finns i utskrift på en egen sida. [LÄNK dit]
 
Det kom ett svar från B. Nilsson, ett brev som tyvärr inte gått att finna (ännu). Men Connie nämner det i ett av sina brev så här:
 
"I dag har jag prytt hela våningen med syrener eftersom jag fått några vänliga rader från Birgit Nilsson som svar på mitt 14 sidor långa brev där jag utgöt mig över hur mycket jag beundrade hennes konst, litet allmänna musikfilosofiska utläggningar och så passade jag på att fråga om Blennowstip. var åldersbegränsat och det var det inte så vitt hon visste och hon önskade mig lycka till." [1974 10/5]
 
Connie berättade senare vid något tillfälle att B. Nilsson även skrivit ungefär detta i sitt brev: "Om Ni sjunger på samma nivå som Ni skriver så måste det bli något alldeles extra!" 
 
 
 
Resplaner
 
Naturligvis gjorde hon många intressanta och spännande kontakter i denna stad. Bl.a. fick hon av någon (osäkert vem; se nedan) ett erbjudande att till sommaren resa med till Kenya i Afrika. Det lockade henne uppenbarligen vilket framgår av bl.a. dessa rader:
 
"Jag är bjuden till Kenya i juli och om jag accepterar måste jag ha med..." [1974 6/6]
 
"Även solkräm finns här. Däremot inte nässelpulver. Skulle vilja ha ett par tre gula paket. Kan ev. ha med om jag far till Afrikas djungler som torrskaffning. Jag älskar nässla + getreide..." [1974 7/6]
 
Nu blev det inget av med detta. Kanske delvis beroende på hennes motvilja mot vaccinationer. På ett vykort till bekanta skriver hon senare på sommaren så här:
 
"Beträffande vaccination kom jag ända fram till syster, vankelmodig och dan, men då vände jag och gick så det blev inget av med att titta på djuren i Afrika den här gången..." [1974 15/7]
 
Om jag får göra en djärv gissning, grundad på en utbetalningsanvisning ställd till Connie från en viss Herr Peter Skoda den 5 juni 1974, så kan den ha en koppling till den omtalade Kenyaresan. Jag misstänker (utan att ha bevis) att denne man dels kan vara den bankman hon talar om i ett tidigare brev ... ["På banken i går svepte den där charmerande karlen genast fram och bugade och önskade mig välkommen tillbaka och frågade hur länge jag skulle stanna. Det är hemskt trevligt och alla är inte som han men i den banken har de bestämt ett gott öga till mig." [1974 7/3]]
 
...och vara den som inbjudit henne till Afrikaresan och med denna check gett henne en slant som reskassa (löstes aldrig in inom tidsfristen). På baksidan på kuvertet står det antecknat ADCOM NAIROBI FOR SKODA.
Så här ser checken ut:
LÄNK
 
 
 
Rendezvous i Wien
 
Däremot hade vi planerat för att jag skulle ta mig ner till Wien i juni.
 
"Käresta min, nu är det endast en och en halv vecka kvar tills jag ger mig av söderut med siktet inställt på Wien. Antagligen far jag på måndagen... och räknar med att anlända söndagen den 16.... Ola." [1974 30/5]
 
"Kära Ola! Tack för brevet i dag. Du skriver så fina brev....Vad det skall bli roligt att träffas även om jag arbetar juni ut. Du kommer att frestas av alla godsaker här. Själv är jag ståndaktig mot sötsaker som en tennsoldat. God bless you. Connie" [1974 7/6]
 
Så skrev vi och så blev det. Efter en 5-6 dagar lång och lugn bilfärd anlände jag för första gången till denna vackra stad som jag hört så mycket berättas om under de senaste 8 månaderna. Så här beskrev jag min ankomst i ett brev till mor i Sverige:
 
"Nu har det hunnit bli onsdag och jag har varit här i tre dagar. Det är jättefestligt!...Vid 3-tiden e.m. siktade jag så Wien. Och här är jag nu. Connie är sig lik, har mycket på gång och trivs som fisken i vattnet. Pratar tyska som en infödd. Bor i en omodern, sliten men trivsam gammal våning i sydvästra utkanten av stan... Auf wiederhören und lebe wohl! Ola. Connie hälsar. [1974 19/6]
 
I drygt tre veckor strosade vi omkring i denna vackra stad och dess omgivningar med Connie som charmant och kunnig guide. Jag berättade bl.a. i lyriska ordalag om några episoder i ett andra brev hem till Sverige. LÄNK till brevet. [1974 5/7]
 
En romanskonsert på Schloss Schönbrunn med Anton Dermota hörde till en av höjdpunkterna.
 
 
 
För Connie var dessa veckor en lycklig tid och så även för mig. Vi fick rå om varandra i denna vackra miljö och kände verkligen att livet lekte. Sedan skulle nästa plan sättas i verket och om denna står att läsa på nästa bloggsida. GESÄUSE - SAANEN 1974.
 
 
 
HÖSTTERMINEN 1974
 
Tyvärr finns inga bevarade brev från Connies egen hand denna termin. Däremot några få till henne med mig som avsändare och ett från min mor. Jag återger här ett litet urval som i någon mån speglar tiden och de svårigheter Connie hade att brottas med. Dessutom till sist ett brev på tyska från en av hennes många vänner och understödjare i Wien, som undrade över hennes tystnad.
 
 
Söndag 6/10 1974

"Käresta!
Du har det gått precis en vecka sen vi tog farväl av varandra på centralstationen. Jag hoppas att du nu, trots förkylning, har funnit dig tillrätta och kan återuppta studierna på nytt. Det skall bli spännande att höra hur det hela utvecklar sig, vilken lärare du får o.s.v.
Ola

P.S. Tisd. morgon. Just nu kom ditt expressbrev. Vilken tid det har tagit."
 
Torsdag 10/10 -74

"Uppenbarligen kan vi bara bo kvar här nästa år också. d.v.s. så länge vårt nuvarande kontrakt gäller (till nyår). /.../ Detta visste vi ju innan även om man hoppats på att avgörandet skulle komma att ligga längre fram i tiden. Men så blir det alltså ej."

"Det är nu fredag kväll och en arbetsvecka är slut. Ditt andra brev kom idag. Tack för det. I morgon inhandlar jag de matvaror du bett om och försöker sen få iväg allt snarast."

"Må så gott...
Ola"

 
Onsdag 6/11 -74

"Hejsan igen min envisa, envetna...!"

"Du lyckades också få iväg ett långt brev som kom idag och det gladde mig verkligen jättemycket."

"Din egen bilaga om studiemål m.m. dylikt skickade jag inte med stipendieansökan då vi ju kommit överens om tidigare att inte göra det, eller hur? På tal om Järfällakonserten. Tar du själv kontakt med L.H. eller skall jag göra det? Det är säkert hög tid om det skall bli något till vårterminen. Du kan ju i så fall nämna att jag tidigare talat med B. och att han lovat dig en konsert i Järfälla.
Ola"

 
Torsdag 14.11.74

"Käraste Connie, här sitter jag nu mitt i natten för att efter detta telefonsamtal försöka gå ner i varv. Jag är fortfarande fruktansvärt ledsen å dina vägnar och kan absolut inte förstå varför allt ska vara så motigt för dig, du som om någon vore värd en ordentlig uppmuntran. Och så är jag orolig för att din besvikelse blir ett allt för stort hinder för ditt arbete just nu."

"Vår besvikelse och våra tårar får bli den näring som, likt regnet, ger kraft åt nytt liv och nya möjligheter... Jag hoppas att du nu sover gott och vaknar till en ny dag med allt det nyas möjligheter i sig... Auf wiederhören.
N-e"

 
Tisdag 19/11 -74

"Käraste min Connie!
 A frågade häromdagen hur du tänkte göra till våren och vad skall jag svara. Han vill uppenbarligen ha dig tillbaka i katedern igen men både du och jag vill ju att du om möjligt kan fortsätta i Wien. Hur som helst så är ju det primära problemet för A om han ska ordna vikarie för våren eller inte. Har du några synpunkter? Vi kan ju inte bara låta tiden gå utan att ge ett besked."

"Jag tycker nästan att du ska göra en uppsjungning snart så att du får veta ungefär var du står. Vore det inte bra?
Sköt om dig och skriv snart igen.
Ola"

 
Vallentuna 23.11.74 [från min mor]

"Kära Connie
Ola var här förra lördagen, då fick jag ditt kort och nu är det redan en ny lördag, det är som du säger, tiden ilar."

"Jag fördjupar mig just nu i 80-talet, då var det kvinnofrågan och äktenskapet, som var dagens debatt. Alla ytterligheter - allt vispades om som i en kokande gryta. Och mitt i allt stod Ernst Ahlgren, en liten, en stor, trofast kämpande själ med klara ögon, klara ledstjärnor. Sanning, äkthet, värme. Så fick hon hela etablissemanget över sig och mot sig, men hennes låga lyser och värmer, när allt annat slocknat. Så tänker jag, att i dagens kaotiska värld har man ingenting annat att hålla sig till än den låga, som brinner i ens eget medvetande och som man har att värna i alla vindars väderstreck. - Eftersom jag har ett visst behov av att kunna laga vegetarisk mat till mina kära ungdomar, anmälde jag mig till en sådan kurs i Vuxenskolan, 7ggr 4 tim. pr gång. Men det är faktiskt något allt för avancerat för mig."

"Jag är nog oförbätterlig, kära Connie, både när det gäller mat och politik. Tänk om det fanns en kurs i omtanke, omsorg och kärlek, där skulle jag gärna vilja vara med, där kanske man kunde lära sig något."

"Jag beundrar dig Connie, som slås mot alla odds eller hur jag skall uttrycka det. Mina tankar följer dig, det skall bli roligt att träffas åter till jul. Kära hälsningar.
Tant I"

 
 
 
SAMMANFATTNING

Connie arbetade med sina elever i Järfälla musikskola under september för att tjäna in en månadslön och återvände sedan till Wien. Hennes besvikelse var naturligtvis stor över uteblivna stipendier och annat stöd. Hon kämpade trots detta vidare vidare med huvudet högt. Nästa år - ännu ett oskrivet blad - skulle bjuda på många hinder att övervinna och utmaningar att anta men förvisso även många framgångar att glädjas över...

   
   
  NÄSTA SIDA - [Gesäuse -Saanen 1974]